nejmenhej

... när man är nattarbetare. Det är inte alltid så lätt. Otto vaknade idag 06:30 (jag somnade tidigast 02:00 eftersom jag var för pigg) och for runt i huset. Bajsenödig var han också. Och så skedde det en olycka i samband med toabesöket. Jippi, känner man då. Upp och skura. På med barnkanalen. Bedjar (befaller?) honom att sitta fint och titta på tv en stund medan mamma vilar en stund till. Hinner nästan somna om. Knut vaknar. Sätter honom framför tv. Frukost till båda. Försöker vila en stund till. Ungarna sjunger och gapar för full hals och roar sig med en lek som går ut på att den ene skriker "JO!" och den andra kontrar med "NÄ!" och så håller det på i någon kvart. I stegrande volym. Verkligen jätte-stegrande volym, konstaterar jag. Ingen hör mina skrik från sovrummet. Nähäpp.

 

Nu är de på dagis. Och det finns nog inget mer avkopplande nu för tiden än att få dricka sin (enorma) kopp kaffe i lugn och ro med en tidning. Sedan blir det en tur till gymet och därefter ska jag försöka sova en stund innan barnen ska hämtas igen. Laddar för jobbhelg.

 

 

Härliga kaffestund. Men varför står det alltid en traktor på bordet?