Denna snöiga söndag hade vi först inga planer alls, vilket gjorde mig lite rastlös. Med all den här snön är det heller inte så roligt att ta sig någonstans. Tillslut blev det iaf en spontanmiddag hemma hos oss med Mia, Hans och Tuva samt Helena och Vincent. Vi har inte träffat dem sedan nyårsafton så det var liksom på tiden! Barnen roade sig för fullt och Otto (och övriga familjen) var helnöjd med sällskapet.

Just nu sitter Otto och gallskriker i sin matstol. De senaste dagarna har han kommit på att man kan testa att skrika det allra högsta man kan (läs: öronbedövande högt) under så lång tid man orkar om man inte får som man vill. Och hoppas att man får som man vill tillslut. Vi antar att detta är en "fas" som allt annat. Bara att bita ihop och verka samlad. Hmm... ja det är lättare sagt än gjort.




Tuva


Otto